Nu börjar det gå snabbt framåt i valplådan.  Alla valparna klarar nu att resa upp huvudet, att stödja sig på frambenen och att vingla fram en liten bit även på bakbenen.  Och Conrad, en av de bruna hannarna, var först med att få en liten ögonglipa, än så länge bara på vänster öga.  Om man tittar väldigt noga så kan man ana att några av de andra valparna också har små smala ögonspringor.  Under helgen kommer nog alla att öppna ögonen och i nästa vecka börjar även hörseln att fungera.  De börjar bli små hundar!

Redan nu känner de när man sätter sig vid lådan och kommer framkrypande till kanten - de verkar bli små sociala varelser precis som de flesta labbevalpar.  

Här är halva gänget, 10 dagar gamla

De har också lärt sig att när jag tar upp dem och bär dem med huvudet upp mot min haka - då vankas det mat.  Till att börja med skrek och fäktade de vilt för att komma ner.  De båda svarta pojkarna, Calle och Curt, som är mest macho, protesterar fortfarande lte grann, mest för syns skull, känns det som, men alla äter fint ur nappflaska nu.  Fast mjölkersättning smakar blää.  A-fil med druvsocker skall det va, annars får det vara.    

Barbro hjälper till att nappa valparna

Om någon vecka är det dags att börja med lite köttfärs med äggula och att testa om de kan äta själva från fat i stället för att bara dia.

Trångt vid matbordet

Fortfarande får jag passa dem när det är matdags hos Hilda, så att alla får sina spenar.  Det finns ett par stora stöddiga pojkar som gärna skuffar undan de lite mindre.  Men nattsömnen har varit ganska bra på sistone i alla fall.

Lill-Clas bredvid Carl-Alfred