Alla inlägg under mars 2011

Av Margareta Dahl - 26 mars 2011 15:18

Igår var det så dags för Dolly att flytta till sitt nya hem.  Hennes nya matte med medföljande moster kom hit för att hämta henne.

Dolly, eller Hera som hon skall kallas, kommer att få både en hundkompis, Amos, som är en jaktlabbehane, och Isse, som är en katt, så hon kommer säkert att trivas.

 

Dolly flyttar till Nyköpingstrakten


Jag var väl lite orolig för hur det skulle gå med Hera och Isse, men de är redan bästa kompisar och leker för fullt.  Amos är lite mer avvaktande, men han och Hera ligger i alla fall och sover i samma säng.


 

Dolly bekantar sig med sin nya matte


Idag har Dennis´ blivande husse och matte varit här på besök.  Dennis skall stanna här ända fram till kennelträffen i maj, eftersom de nya ägarna inte kan ta ledigt från sina jobb tidigare.  Men de har lovat komma hit och hälsa på lite då och då, så att de kan följa hans utveckling och bli lite bekanta innan han flyttar.  Annars är det ju risk att det blir som när Casper flyttade förra sommaren.

Av Margareta Dahl - 24 mars 2011 14:45

I början av veckan var det riktigt varmt och skönt.  Men sedan har det blåst en mycket kall vind, som har gjort att alla vårkänslor kommit av sig.

I dag, torsdag, bestämde i alla fall Barbro och jag att vi skulle träna apportering för första gången den här säsongen.  Sagt och gjort - jag tog fram 4 fåglar ur frysen, en and, en kråka, en skata och en liten trast.  Sedan åkte jag hem till Barbro, som bor i en söderbacke där all snö och is nu är borta.  Vi började med att kasta dummies till unghundarna Casper och Lillan.

För Casper var det allra första gången som vi över huvud taget tränade om man bortser från lite pinnar och bollar.  Han var jätteduktig, sprang direkt ut och hämtade dummien och kom tillbaka till mig.  Någon gång fick jag den t o m i handen.  Så det var en start som gav mersmak.

Sedan var det Lillans tur.  Hon stack också ut och tog dummien direkt men sedan måste hon ju bara göra ett ärevarv och visa hur duktig hon var.  Sedan kom hon och lämnade av ganska bra.  Vid tredje försöket kom jag på att jag kanske skulle kalla in med visselpipan i stället för att bara berömma när hon kom.  Och döm om min förvåning - hon kom på direkten och inte bara det - hon satte sig framför mig och höll fast dummien tills jag tog den.  Vi testade en gång till för att se så att det inte bara var en tillfällighet.  Men hon kom lika bra vid andra försöket, så då slutade vi när det gick som bäst.

Sedan var den Hildas och Almas tur.  De fick först hämta en enkelmarkering med dummy, som båda tog utan problem.  Sedan fick de en enkelmarkering med kråka och till slut en dubbelmarkering med and och kråka.  Inga problem för någon av dem, även om Hilda tjafsade lite innan hon tog upp fåglarna och sedan höll på och hoppade efter dem när jag tagit dem.

Vi avslutade med ett litet fält, med tre fåglar för Hilda och fyra för Alma.  Hilda sprang först ut till skatan, men den lämnade hon och tog kråkan i stället, sedan hämtade hon anden.  Men så småningom kom även skatan in.

Alma hämtade ganska snabbt in tre fåglar men anden, som ju är den populäraste, hittade hon inte, konstigt nog, utan hon var och cirklade runt där vi kastat markering med den.  Men hon låg kvar och jobbade bra i området, och till slut fick hon anden "i näsan".  Tyvärr är hennes avlämningar inte så bra (den sista var jättefin) och hon kissar gärna på vägen hem med apporten.  För att vara första försöket på säkert ett år var det i alla fall fullt godkänt.


 

Alma njuter i solen


Till slut körde Barbro med Carl-Anton.  Han är jätteduktig och smyger upp till henne och väntar tills hon känner att han är tillbaka innan han släpper fägeln.  På slutet kastade vi också ett par markeringar mot en "target" och sedan fick han en dirigering till samma ställe.  Det är lite svårt för Barbro att få honom att stå eller sitta i exakt rätt riktning när hon skickar honom, men när vi hjälptes åt och jag stod bredvik och talade om när han var riktad åt rätt håll gick det bättre.  Så i sista försöket gick han rätt på och plockade utan problem in anden.

Efter träningen satt vi på Barbros veranda i solen (fast den gick i moln lite då och då och då blev det ganska kyligt) och åt ostkaka med jordgubbar och vispgrädde.  Och då hörde vi först ett par tranor som flög förbi och sedan kom det en citron-fjäril fladdrande i solen.

Så det blir nog vår i år med, trots allt!

När jag kom hem fick valparna testa fågel.  De var alla jätteintresserade och Dexter tog trasten och gömde sig under bordet med den och när någon av de andra valparna försökte närma sig, morrade han som ett annat lejon.


 

Dexter vaktar på "sin" fågel

Av Margareta Dahl - 19 mars 2011 18:07

Idag har de tre första valparna flyttat hemifrån.  Det känns både bra och sorgligt.  Nu är det "bara" fem valpar kvar och det känns riktigt tomt.

Först att flytta till sin nya familj var Dagny. 

  

Dagny flyttar till Stockholmstrakten


Det känns alltid extra vemodigt när den första valpen flyttar.  Men det dröjde inte länge innan det var dags för killarna Dante och Douglas att också flytta till sina nya familjer.  Det är så roligt med de här bröderna för de flyttar till var sin syster, så de kommer att få ha kontakt med varandra även i fortsättningen.

  

Här är Dantes nya familj


Tyvärr lade batterierna i min kamera av när det var dags för fotografering av Douglas men förhoppningsvis kan jag visa en bild av hans familj vid ett senare tillfälle.

Härnäst är det Dolly som åker.  Det blir på fredag i nästa vecka.  Nog känns det lite som 10 små negerpojkar. 

Av Margareta Dahl - 19 mars 2011 17:57

I måndags hade vi storbesök igen.  Då var Caspers syster Alice med matte och husse här på besök.

Vi träffade förstås Alice på utställningen i söndags också men det var extra roligt att möta Alice på lite närmre håll.  Casper och hon hade jätteroligt, åtminstone Casper.  Stackars Alice låg för det mesta på rygg och sprattlade men hon for upp lika snabbt igen.  Fast jag tror Casper hade missuppfattat det där med syskonkärlek.

 


Alice är en väldigt söt liten tjej som ser jättebra ut.  Det gläder förstås mig extra mycket eftersom jag fortfarande har en del i Alice och så småningom hoppas kunna ta en valpkull efter henne.

      

Av Margareta Dahl - 18 mars 2011 20:47

Usch, det låter allvarligt - men det är faktiskt sant!  Idag har vi nämligen varit hos veterinären och alla valpar har blivit besiktigade, vaccinerade och märkta.  Det var inga som helst anmärkningar på någon valp, alla pojkarna hade testiklarna på plats och veterinären vi besökte var ju samma som har följt valparna ända sedan kejsarsnittet, så han var väldigt glad att se att de var så fina, sociala och välskapta allihopa. 

De blev vaccinerade mot alla infektionssjukdomar som man brukar vaccinera hundar mot, nämligen valpsjuka, parvo (en smittsam tarmsjukdom), HCC (en smittsam leverinfektion) och kennelhosta.  I vanliga fall brukar jag bara vaccinera valparna mot parvo när de är 8 veckor, men det är ju lite speciellt med de här små brunbjörnarna.  De har ju inte fått någon råmjölk av sin mamma och kanske därför inte har riktigt så bra skydd mot infektionssjukdomar som valpar normalt har, så därför tog jag det säkra för det osäkra och vaccinerade mot "absolut allt". Vid 12 veckors ålder skall valparna vaccineras på nytt.

Dessutom fick var och en ett litet mikrochip insatt under huden med valpens eget ID-nummer.  Så nu går det att identifiera hunden för resten av livet. 

En stor säkerhet om hunden skulle komma bort eller kanske t o m bli stulen.

Alla var så duktiga.  De pep lite i bilen på väg till veterinären men när vi kom dit fick de gå ut lite och alla kissade.  Så när de var inne på kliniken blev det inte en enda pöl eller hög utan det var torrt och rent inne i den lilla inhägnad där de fick vara medan de väntade på sin tur.  Ett litet tuggben att tugga på höll dem sysselsatta och lugna.

Konstigt nog är det nästan alltid pojkarna som beklagar sig när de blir stuckna. Det var likadant i dag.  Men bara två av pojkarna pep till, annars var alla så modiga och duktiga.  Efter en ny liten kissrunda ute på veterinärens parkering var det ett trött gäng som sov gott i bilen under hemresan.

Men de piggnade snabbt på sig och var ute och busade i snön ända tills det började bli mörkt.  Då fick jag gå ut och hämta de sista entusiasterna.

Valparna tyckte det var perfekt med lite mer snö, men jag kan inte påstå att jag håller med.  Nu vill jag att vintern skall vara slut!

Av Margareta Dahl - 12 mars 2011 19:16

Vilken dag! Vi har varit på Sörmlands Labradorklubbs utställning i Barvagården idag.  Dömde gjorde Monica Öhman, Viltfågelns Kennel.

Med i bilen var fyra hundar från Labbehuset och tre från Eaglebess.

Mina fyra vann samtliga sina klasser:  Casper blev bästa juniorhane och gick sedan vidare och blev BIS-4.  Tvåa i juniorklassen kom Lillans bror Malte, L. Because You´r You.  Alma blev bästa jaktmeriterade hund och fick Kennel Aroscas VP, Hilda blev bästa öppen klasstik och blev sedan BIS-R.  Tvåa i tikarnas öppna klass kom Sally, L. All You Dream About och trea i juniortikarnas klass kom Alice, L. Chocolate Caprice.

  

BIS-hunden Lillan med alla sina priser

Foto: Birgitta Melin


Allra bäst gick det för Lillan:  hon vann först juniorklassen för tikar och blev sedan Best in Show!  För det fick hon Sörmlands Labradorklubbs VP.  Eftersom hon blev bästa unghund fick hon Kennel Roccos VP, sedan blev hon bästa bruna labbe och fick Kennel O´Sofinas VP.  Dessutom blev hon bästa tik och fick Idas HP, men eftersom jag själv skänkt det priset fick det gå vidare till BIS-2 Something New´s Clear Sky.

Som grädde på moset blev Labbehusets hundar sedan bästa uppfödargrupp.

Så nu får vi bara luta oss tillbaka i kväll och njuta. Något liknande lär man väl aldrig få uppleva igen!

Av Margareta Dahl - 10 mars 2011 22:55

Numera går valparna ut regelbundet, trots att det både blåser och regnar eller t o m snöar.  Varje morgon när jag kommer ner, vid ca 6.30, släpper jag ut dem det första jag gör och då går de ut och kissar och bajsar (ibland hinner ju alla inte riktigt ut innan de måste sätta sig, förstås).  Under tiden passar jag på att "bädda rent" i valprummet.  Det går mycket lättare nu och det går inte alls åt så många tindningar längre.  Bara någon enstaka kisspöl och bajshög på hela natten!

Så snart är de nästan rumsrena (ha, ha)!

      

Härligt att få göra både det ena och det andra ute!


I kväll var jag på möte i Brukshundklubben och när jag kom hem vid 22-tiden släppte jag ut dem.  Det var första gången de fick gå ut fast det var mörkt men det verkade inte bekomma dem.  Men de stannade förstås inte ute så länge men det berodde nog mer på vädret än mörkret.

Vissa av valparna är mer äventyrslystna än andra.  När man börjar räkna in dem så är det nästan alltid två som saknas.  Gissa vilka?  Jo, Dolly och Domingo som är störst och mest försigkomna.

Det är så roligt att det går så bra med de andra hundarna.  Den enda som är lite sur är gamla Maja.  Hon tycker de är ganska så otäcka och hon riktigt ryser i hela kroppen om de kommer för nära.

Men Lillan och Casper, som jag var mest fundersam på hur det skulle gå med dem och valparna, ställer gärna upp som lekledare.  Speciellt Casper är hur tålmodig som helst.  Han lägger sig ner på golvet och låter valparna klättra på honom, dra honom i öronen och svansen och t o m sticka in sina små nosar i hans stora gap.

      

Casper busar med Dolly                                        Lillan omgiven av valpar


I söndags hade vi besök av Caspers bror Conrad.  De var väldigt lika fast Conrad var lite smalare och mörkare än Casper.  Men de hade likadana huvuden - rätt smala skallar, långt kraftigt nosparti och, tyvärr, ljusa ögon.


  


Här var det full fart, brorsorna emellan.  De var faktiskt lite svåra att fånga på bild för de var inte stilla en sekund.  De sprang och brottades och hade hur kul som helst tills båda bara damp ihop efter att ha satt i sig var sin halv liter vatten ungefär.

På kvällen var Casper så trött att han somnade med sitt gosedjur på armen.


  



Av Margareta Dahl - 2 mars 2011 23:01

Nu har vi separerat, valparna och jag.  Vi har numera skilda sovrum.  I går kväll flyttade jag tillbaka upp till mitt eget sovrum, så i natt har valparna fått klara sig på egen hand. 

  

Matte var är Du?


  

Nähä, ingen matte här - då får man väl klara sig själv då!


Det gick nog bra i alla fall för jag hörde ingenting ifrån dem förrän kl 5.30.  Då blev det liv i luckan, så jag gick ner och gav dem ett tidigt morgonmål - de klämde snabbt i sig två liter A-fil.  Och sedan var de kladdiga så stora de var.

Så de börjar vara vana vid att bada nu.

    

Ett bad i baljan är jätteskönt när man blivit kladdig!


Idag på eftermiddagen när solen sken fick valparna gå ut en liten stund för första gången.  Gissa om det var populärt!  De skuttade upp och nerför trappan som om de inte gjort annat.  Slogs och sprang och bajsade om vartannat.  Sedan sov de sött i över en timme, innan det var dags för mat.

Den elaka matten bestämde sig för att prova att inte mixa maten utan att ge den bara blötlagd.  Det var inte populärt och när jag gick in till valparna någon timme senare var maten orörd.  Så det var bara att ta fram mixern igen och då slank allt ner på nolltid.  Så nog vet de vad de vill, de små liven!




Skapa flashcards