Igår blev valparna hela sex veckor!  Jag förstår inte vart den här tiden tagit vägen.  Tycker det var som i går de blev 5.  Nu är de så stora att de sover hela nätterna och de får inte längre något nattmål.  Så då tyckte jag att det var dags att de fick flytta från valprummet till sitt "vardagsrum" och samtidigt flyttade jag upp på övervåningen igen. 

De var ute medan jag gjorde de sista förberedelserna och flyttade grinden bl a.  Trodde de skulle vara trötta när de kom in men oj vad de tyckte det var spännande att komma till ett nytt ställe.  De for runt som tosingar och jagade varandra och undersökte varje vrå.  Det tog inte många minuter förrän två hade krupit in mellan städskåpet och väggen och satt fast där och pep, en kröp bakom tvättmaskinen och ytterligare en lyckades klämma sig in under frysskåpet.  Det blev snabbutryckning för att få fram dem.  Nu sitter det kompostgaller framför tvättmaskinen och frysen och min strykbräda fyller ut mellanrummet mellan städskåpet och väggen.  Man får tänka på allt!

Det var inte så roligt i natt att sova på det nya stället tyckte de tyvärr.  Klockan 1 satte de igång att pipa och skrika högre och högre, så då var det bara att pallra sig upp.  Efter lite städning på golvet och nya tidningar fick de två liter A-fil som de raskt satte i sig och sedan började de busa igen.  Men det tog inte lång stund förrän de somnade.  Och i morse fick jag faktiskt sova till halv åtta.

Det bästa de vet är att vara ute.  Tyvärr blev det ju så kallt och t o m snöade några dagar men idag har det varit vårväder igen, så de har varit ute i flera omgångar.

               Frida gnager på en stor pinne    Filur har en lite pinne     Frasse försöker hjälpa Fia ut

Flisa - ganska söt, eller hur?

Helgen har som vanligt varit händelserik.  Den började med Sörmlands Labradorklubbs viltspårkurs med Ester.  Hon spårar bra men ack så långsamt.  Dessutom har hon kommit in i spökåldern så det är väldigt mycket otäcka ljud i skogen när man inte har mamma med sig.  Så nu måste jag hem och träna i vår egen skog där hon får gå i välkända marker.  Förhoppningsvis lossnar det då för jag märker att hennes näsa är det inget fel på.

Hem och ut på promenad med Christer och hundarna och på kvällen La Bohème från Metropolitan.  Härlig musik men ändå blev jag lite besviken på föreställningen.  Kan inte riktigt sätta tummen på varför men jag tyckte inte att det tände till riktigt.

När vi kom hem åt vi en sen dessert, som vi inte hann med före operan, och se´n i säng.  Och klockan ställde vi på ringning till kl 4.30.  Jag släpar efter mycket när det gäller sömn så jag somnade tämligen omgående men vaknade framåt 3-snåret.  Då var Christer redan vaken och efter att ha legat och vridit oss en stund bestämde vi oss för att vi lika gärna kunde gå upp och åka mot Sherwood- nej tjäderskogen i stället.

Sagt och gjort - på med kläderna och iväg med bilen de ca 5 km det är till det skogsområde som vi kallar tjäderskogen eftersom vi hört tjäder flyga upp där med ett fasligt brak och sett mycket spillning på vägen.

När vi kom fram var det fortfarande kolmörkt - så vi fick vänta ca 20 minuter i bilen medan det ljusnade så pass att vi kunde urskilja vägen.  Se´n trevade vi oss iväg längs vägen med öronen på helspänn.  Först var det alldeles tyst, bara vindens sus i trädtopparna hördes lite svagt.  Långt om länge hörde vi plötsligt långt långt borta svaga knäppljud från vad vi tror var en tjäder. 

När vi vände hemåt började det ljusna så smått och så hörde vi årets första morkulla.  Och sedan började rödhaken sjunga och enligt Christer är rödhaken en förebärare för tjäder.  Vi gör ett nytt försök senare i veckan...

Cody blir BIR och BIG-2 i Roskilde

Cody är död.  Denne underbare hane, pappa till Lillans valpar i E-kullen, finns inte mer.  Han slutade tragiskt och hastigt sitt liv i går, som tur var i matte Lines famn.

Cody, eller LabTreasure´s Icing on the Cake som var hans namn på stamtavlan, hade en enastående karriär.  Han var mångfaldig utställningschampion - svensk, norsk, dansk, finsk, nordisk, polsk, tysk och internationell champion (hoppas jag inte glömt någon titel). 

                  Fi o Nord Ch            BIR i Polen                      På prispallen                 BIR på Fyn

Dessutom var han en duktig apportör med godkänt brukspröve och hade ett underbart temperament.

Cody är begråten och saknad av hela Labrador-Danmark och även av många labradorvänner i övriga världen, inte minst i Sverige, där han hade två valpkullar, bl a min kull efter Lillan. 

Tre flickor och tre pojkar födda 5/7 2013 e. Multi Ch LabTreasure´s Icing on the Cake u. SE U(u)Ch NO UCh Labbehusets Because You´r Lovely

Line - vi sörjer med Dig och delar Din sorg!  Våra tankar går till Dig i Din svåra stund och vi sänder Dig våra varmaste hälsningar!  Våra tankar går även till Codys uppfödare Lisbeth Tunby. 

   The Dream Team - Line och Cody

Samtliga bilder av Cody lånade av Line Olsen, foto Kennel Exquisitos.

I det södra hörnet av min tomt växer det en massa sly mellan de stora ståtliga ekarna, som gör att sikten ut över sjön blir lika med noll och som håller solen borta från tomten.  Så med hjälp av min kusin Gittan och hennes man Stig och förstås Christer röjde vi hela den ytan plus lite i hundarnas inhägnad också idag.  Det blev så ljust och soligt att vi funderar på att flytta ut stängslet ända ut till tomtgränsen där.  Få se om vi orkar.

Flitigt arbete!

Fikapaus!

Vila efter väl förrättat värv!

Christer satte sedan igång att röja bland riset och sågade fram stammar som var tillräckligt tjocka för att använda som ved.  Han fick väldigt god hjälp av valparna som slet och drog och "hjälpte till".

Oj vad alla jobbade!  Speciellt intressant var löjtnantshjärtat!