Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Margareta Dahl - 12 februari 2011 20:50

Den första valpen som öppnade ett öga var Donna.  Nu är hon först igen - den här gången med att få ett par tänder.  Två små hörntänder sticker nu upp igenom hennes tandkött.  Alla valparna är nu svullna och ömma i tandköttet och vill gärna gnaga på nappen när de får välling, i stället för att suga i sig maten.

På valparnas 3-veckorsdag har dagen varit fylld av besök av trevliga valpköpare.  Jag känner mig så lugn vid tanken på att mina småttingar så småningom skall flytta till engagerade och kärvänliga ägare, där jag är övertygad om att de kommer att få det så bra.

Barbro, Kjelle och Vendela har nu åkt hem till sig igen, så nu faller matning och omvårdnad av valparna helt på min egen lott.  Men nu känns det inte alls så farligt längre - man börjar ju få lite rutin på att mata, både med nappflaska och "för hand".  Torrfodret, helt uppblött, stoppar jag in kula för kula i munnen på mer eller mindre matglada valpar.  Vissa tycker inte det är lika gott och kinkar lite innan de kommer igång men så småningom får de i alla fall i sig sin portion.

I morgon väntar nya besök av valpköpare.

Nu skall jag sätta mig och studera bruksanvisningen till min nya kamera, så att jag kan börja ta bilder av valparna igen, tills det är dags för sista målet för dagen vid 23-tiden.  Förhoppningsvis sover de sedan hela natten, som de gjorde natten till idag - ändå fram till klockan sju på morgonen från 24-tiden.  Då hinner man ju faktiskt få ett antal timmar av sömn, vilket känns underbart.


ANNONS
Av Margareta Dahl - 10 februari 2011 22:16

Igår var jag på Strömsholms Djursjukhus och hämtade hem Idas urna. Det gick inte att hålla tillbaka tårarna för nu känns det så definitivt.  Förut har jag kunnat inbilla mig att hon bara var borta tillfälligt och snart skulle komma tillbaka, men nu har sanningen hunnit ifatt mig.

Jag var nog inte en speciellt bra bilförare de 4 milen hem från Strömsholm.

Nu står Ida i bokhyllan bredvid bästisen Loffe och kikar ner på sina små valpisar. Jag inbillar mig att hon vakar över dem och ser till att de har det bra.  Och de känner nog att mamma är med dem.

  

En bild på Ida från i höstas - en av de sista

ANNONS
Av Margareta Dahl - 9 februari 2011 23:14

Vilken spännande vecka det har varit.  Varje dag har det hänt något nytt med valparna.  Det började under helgen som gick när Donna plötsligt öppnade ett öga.  Sedan följde de andra valparna efter slag i slag och nu plirar alla åtta ut på världen med små blå ögonspringor.  Tror inte att de ser så bra än men hör gör de.  För nu märker de på en gång när man kommer fram till valplådan och kakofonin blir öronbedövande när de tror att det är mat på gång.  De låter nästan som ett gäng fiskmåsar.

  

I måndags fick de vara med om en trevlig och en som de tyckte mycket otrevlig sak.  Den trevliga var att få smaka Baby Mousse - valpmat på burk.  Oj, vad de smaskade och åt.  Det var bara att hämta badbaljan och en våt trasa och gå över varje valp efter maten.  Om de själva fått bestämma hade var och en glatt smällt i sig en hel burk (ā 20:-!).

  

Vad som inte alls uppskattades var att den där elaka matten hade bäddat om i deras valplåda och delat av den på mitten till en sovdel och en toalettdel med tidningar.  Så här har vi aldrig haft det förut, tycktes den allmänna meningen vara.  De var hur sura som helst hela eftermiddagen.  Men efter kvällsmaten var det en liten tjej som vågade sig ner och kissade på tidningarna.  Och se´n upptäckte de ju undan för undan att det faktiskt var ganska skönt att ha det torrt och varmt på fällen och låta det blöta hamna på tidningarna.  Nu är de jätteduktiga och det händer nästan aldrig att någon kissar eller bajsar i sovavdelningen.

I går var det premiär för torrfoder.  Det blev också väldigt populärt - och kladdigt.  Mycket uppblötta kulor kalasades  ur Barbros och mattes händer och vi skulle ha behövt regnställ på oss i stället för förkläden.  Tänk att en liten valp kan vara precis över allt när han/hon ger sig sjutton på att komma fram till maten snabbt.  Minst 20-25 kulor klämde de i sig var och de 3 dl som jag lagt i blöt i en första omgång räckte inte utan den sista valpen till matning fick äta Baby Mousse i stället.  Så idag lade jag 4 dl, alltså 1/2 dl till dem var, i blöt och det blev bara lite smulor kvar - plus allt kladd på oss, handdukar, golv och valpar.

  

Till min förvåning och överraskning verkar deras magar inte alls må dåligt av torrfodret utan i stället sover valparna sött betydligt längre än efter välling.

En del får mycket mer magknip efter vällingen, förmodligen för att de får i sig en massa luft när de äter ur flaskan så fort det går och sliter och drar i nappen när de tycker att maten inte kommer tillräckligt snabbt.

I måndags kväll hade Donna så´n kolik - hon bara gnällde och pep, trots att hon fick komma upp och jag masserade hennes mage.  Hon försökte göra ifrån sig men det kom inget, så till slut gav jag henne lite Microlax och då lossnade allt och hon somnade gott.

  

Av Margareta Dahl - 5 februari 2011 14:41

Tänk vad tiden går fort - det är redan två veckor sedan valparna föddes.  Och vad de har utvecklats på den tiden.

Alla valparna mår bra, äter så att de nästan spricker, och sover däremellan. 

De fyra minsta killarna, Dante, Douglas, Dennis och Dexter, väger nu ca 750 g medan de fyra största, Dolly, Dagny, Donna och Domingo väger över 1 kg.

De börjar redan bli små personligheter.  Dolly är mycket lugn och stabil medan Dagny och Donna är mer temperamentsfulla.  Lille Douglas är alltid så trött när det är matdags att man måste vänta lite medan han mornar sig, innan han kommer igång och äter.  Dante och Donna är lite kinkiga när det gäller att äta.  Allt måste stämma: temperatur på maten, vinkeln på flaskan o s v men när de väl börjar äta är de hur glupska som helst.  Den största risken just nu är att de är så glupska att de lätt sätter i halsen.

Valparna märker nu när man kommer till valplådan - då börjar de pipa och vill ha mat - och idag har Donna börjat öppna ögonen.  De har också börjat kila runt på alla fyra.  Det går förstås lite vingligt framåt men de är riktigt snabba. Så det blir en spännande vecka här framöver.  Nu går det fort och händer nya saker varje dag.


  

Pappa Crispo med sin leksak 


Eftersom min kamera tyvärr strejkar för närvarande kan jag ännu inte visa några bilder på valparna utan det får bli en bild på pappa i stället.

Av Margareta Dahl - 30 januari 2011 11:55

Det har hänt mycket sedan senast jag skrev - både sorgliga och roliga saker.  Jag börjar med de sorgliga först.

Lilla Drutten har fått somna in.  Han var så svag och orkeslös att han inte klarade av att äta.  När han sedan började kvida igår så insåg vi att allt hopp var ute.  Så nu springer han på ängarna i hundhimlen tillsammans med mamma Ida.

I fredags följde Barbro med till Hallstahammar för att kolla på valparna.  Det första hon märkte var att valparna hos Tina har helt uttorkade.  Så det blev ny ilfärd till veterinären för att vätska upp dem.  För säkerhets skull tog vi med de andra fyra också.  Så nu är alla här hemma igen.  Men jag vill verkligen tacka familjen Jönsson för att de ställde upp så helhjärtat i försöken att få valparna att överleva.  Att sedan Tina aldrig fick mjölk så det räckte var ju väldigt tråkigt.

Nu har alla valpar fått injektioner av koksaltlösning både fredag eftermiddag, lördag förmiddag, lördag eftermiddag och söndag förmiddag.  Ytterligare en omgång blir det i kväll.

Ytterligare tur i oturen hade vi när vi var hos veterinären.  Där träffade vi Berit och Tommy, som var där och röntgade en av sina vita älghundar.  När de hörde vad som hänt var de så snälla att de körde hem och hämtade en värmelampa som Tommy monterade upp över valplådan.  Så nu har de det riktigt varmt och skönt i ett hörn av lådan men kan kravla bort när de tycker det blir för varmt.

De 8 valpar som är kvar mår bra.  De äter, kissar och bajsar och är pigga.

Idag har vi vägt dem och börjat fodra med nappflaska.  Det var väldigt populärt att få suga på en napp i stället för att få en otäck injektionsspruta i munnen.  Och dessutom gillade de att få äta så mycket de orkade.  Så senast åt de upp till 40 ml välling var. 

Jag har också lyckats hitta en smakblandning som de gillar: modersmjölksersättning med A-fil och drumsocker i är smaskens.

Vi har också vägt dem och "döpt" alla:

Flickorna kallas

Dolly          670 g

Dagny        615 g

Donna        590 g

Och så har vi pojkarna:

Dante        515 g

Domingo    645 g

Douglas      485 g

Dennis       480 g

Dexter      525 g

Barbro har lovat stanna här hela veckan och hjälpa mig mata och sköta om de små liven.  Hittills har de fått mat varannan timme dygnet om men det skall bli spännande att se, nu när de får fri tillgång till mat, hur länge de sover nu innan de vaknar och är hungriga.

Om de bara klarar av den här veckan så skall den värsta krisen vara över.

Först tänkte jag försöka få tag i en eller flera nya ammor men eftersom jag får hjälp av Barbro, så har jag bestämt att behålla dem hemma och mata själv.

Till sist vill jag bara skicka många kramar och tack till Annika från Arboga Veterinärklinik som kommer hit och sprutar valparna och är ett stort stöd på alla sätt och vis.

Av Margareta Dahl - 27 januari 2011 18:31

Vill tacka Er alla som hört av sig via mail, telefon eller i min gästbok!

Ni är alla så snälla och vänliga och deltar verkligen både i min sorg efter Ida och i kampen för valparna.  Jag uppskattar verkligen all medkänsla jag får.

Om en liten stund skall jag åka till valparna och ta natten.  Vi skall börja tilläggsmata även de valpar som får modersmjölk för säkerhets skull.  Förmodligen kommer de att tycka att modersmjölksersättningen smakar illa, så jag har laddat upp med A-fil.  Fil med lite druvsocker brukar gå bra.

Och i morgon har Barbro lovat följa med - då skall vi försöka få Drutten att dia och att ge de andra mat i nappflaska.

Det brukar inte vara så lätt i början men Barbro har stor erfarenhet av sån´t efter alla valpar hon fött upp genom åren, så jag hoppas vi lyckas.  Då finns det större chans att valparna får i sig tillräckligt för att börja öka i vikt i stället för att gå ner.

Av Margareta Dahl - 26 januari 2011 10:55

Nyss hemkommen efter att ha haft "jouren" med valparna i natt, vill jag bara skriva några rader och berätta om läget.

Fatimas 4 valpar mår bra - de äter och sover.  Visserligen har de inte ökat särskilt mycket i vikt men de klarar sig bra.

Tinas valpar diar hela tiden men de blir inte mätta, eftersom hon inte har någon/eller i varje fall inte så mycket mjölk.  Men de piper inte utan allt är lugnt i valplådan.  Nu har Tina i alla fall fått behålla sin mat så hoppas, hoppas att hennes mjölkproduktion kommer igång.

Valparna får tillskottsfoder varannan timme dygnet runt.  De första två dygnen gick de ner ca 50 g per dygn och valp men i dag på morgonen vägde de lika mycket som igår i alla fall.

Vi har ökat på dosen av tillskottet så nu är Drutten, den minste lille killen, uppe i 8 ml per gång.  Han är för svag för att orka dia, så han är helt beroende av att bli matad.  Men han verkar pigg ändå, kilar iväg med god fart när han får ligga på fäll på golvet.  I natt försökte jag lägga till honom hos Fatima för att han skulle få riktig modersmjölk men det funkade tyvärr inte.

Vi håller valparna varma med värmeflaskor och tjock filt, för om de blir nerkylda slutar alla tarmrörelser och då blir det bara ännu värre om man stoppar i dem mat.

Så nu får vi bara fortsätta mata och hoppas på det bästa.  Familjen Jönsson ställer upp till 100 procent, vilket jag är mycket tacksam för.

Av Margareta Dahl - 25 januari 2011 11:46

Det blev ingen fortsättning på rapporteringen om valpningen.  På lördagen började Ida få värkar och vattnet gick men sedan hände inget mer.  Kl 16 blev hon förlöst med kejsarsnitt och nio välskapta och pigga bruna valpar såg dagens ljus.  Det blev 6 hanar och 3 tikar.  En hane var väldigt liten och en hane och en tik lite mindre än de andra.

Men Ida återhämtade sig aldrig efter operationen.  Hon blev bara svagare och svagare, slemhinnorna blev alldels bleka och kalla.  Trots ilfart till Regiondjursjukhuset i Strömsholm var hon död när vi kom fram.

Min allra värsta mardröm hade besannats!  Det är så ofattbart att min underbara, vackra Ida inte finns längre.  Jag kan inte ta till mig att det är sant.  Jag vill bara inte fatta eller acceptera det som hänt.

Stor tur i oturen hade jag och valparna trots allt.  En av veterinärerna som tog emot oss på Strömsholm hade natten innan förlöst en borderterriertik med kejsarsnitt och hennes valpar var döda.  Så hon tog kontakt med den uppfödaren och frågade om de kunde tänka sig att deras tik tog hand om åtminstone ett par av Idas valpar.  De sade ja!  Vilka underbara och snälla människor det finns.

Vi körde dit kl 1 på natten.  De var uppe och hade kaffe färdigt och tog emot oss (min kusin Gittan var också med) med öppna armar.  Och det gjorde även tiken som förlorat sina valpar.  Dessutom visade det sig att de hade ytterligare en tik som bara hade en valp - en 3-veckors tik.

Så nu har tiken som förlorat sina valpar, Tina, tagit hand om 5 av Ida-valparna och den andra tiken, som heter Fatima, 4.  Tyvärr hade Tina hunnit få en behandling för att stoppa mjölkproduktionen, så hon har nästan ingen mjölk, så de valparna stödmatas varannan timme med mjölkersättning.  Första dygnet gick de ner ca 50 g var.  Den minsta lilla pojken, Drutten, vägde igår bara 230 g, så vi får se om det går att rädda honom.  Fatimas valpar äter och sover och mår bra.

Ev. skall vi idag försöka flytta över de minsta två hanarna från Tina till Fatima så att de får riktig modersmjölk.  Det hänger ju på om tikarna accepterar andra valpar än "sina".

I natt skall jag "ha jouren" och mata valparna, så att surrogatmatten får sova lite.  Hon har varit igång i flera dygn nu och behöver all vila.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se