Senaste inläggen

Av Margareta Dahl - 13 februari 2013 16:10

Nu när jag inte behöver bo i valplådan som jag räknat med bestämde vi, Christer och jag, oss för att vi skulle ge oss ut och åka skidor.  Jag har inte åkt skidor sedan i min ungdom, så det var med fjärilar i magen jag spände råttfällorna om pjäxorna.  Christer tog täten och jag försökte följa så gott det gick.  Usch, det var vingligt!  Mina vrister ville bara inte.  Men en liten bit lyckades jag i alla fall ta mig.

 

Här kommer jag stakandes på vägen - fy vad vingligt!


Men jag lyckades i alla fall ta mig hem igen utan att ramla!

Under tiden gled Christer elegant iväg långt före mig. 

        

En liten raststund med apelsin och kexchoklad satt fint - det tyckte även hundarna.


ANNONS
Av Margareta Dahl - 9 februari 2013 20:15

Idag har jag fattat ännu mer vad jag gått miste om i och med att Hilda inte får några valpar efter TomTom!

På LRK Sörmlands årsmöte i Flen idag var inte mindre än 5 labbar också med, bl a lilla Lycka, 14 veckor, med TomTom som pappa.  Hon var en jättesöt liten brun flicka, så lugn och fin men ändå ganska tuff när hon försökte få de stora "tanterna och farbröderna" att busa.

Lilla Lycka är just nu Maries tröst sedan hon tragiskt förlorat sin fina bruna hanne Bruce.  Tur att det finns små hjärtevärmare som rycker in.

Lycka kommer från Colas kennel och heter egentligen Colas Ragna.  Hennes mamma heter Colas Alice och pappan alltså Sjöbygårdens I´am Still Standing.  Lycka till Marie och Lycka!


 

ANNONS
Av Margareta Dahl - 8 februari 2013 15:46

Det blir inga valpar den här gången efter Hilda.  Hon har grundlurat oss allihop.  Så tjock om magen som hon är och med juvren fyllda var det ingen som känt på henne (och det är flera av mina uppfödarvänner som gjort det) som inte trott annat än att hon varit dräktig.  "minst en 7-8 valpar" har de flesta gissat på.

Och matte till "pappan" har ju trott likadant när hon sett bilderna på Hilda här på bloggen.

Men tyvärr, tyvärr...  I dag hos veterinären tog vi en röntgenbild på Hildas mage - och den var tom!  Inte minsta lilla valp syntes på plåten.  Men det var ju bättre det än att det varit döda valpar i magen som fick tas ut med kejsarsnitt.  Nu är Hilda hur pigg och glad som helst men jättetjock.  Så det blir hårdbantning och mycket motion en tid framöver.

 

Hilda väntar på "domen" hos veterinären


Förmodligen gör vi ett försök med samma hane, som är en jättesnygg och trevlig kille, till hösten.

Så i bästa fall blir det valpar till våren 2014 i stället.

En verklig besvikelse var det dock - för jag hade hoppats så mycket på den här kullen och verkligen sett fram emot att få ett gäng trevliga och mysiga valpisar efter Hilda och TomTom.


 

Hilda deppar för att det inte blev några valpar den här gången


Luften gick ur mig nu men jag hoppas ju att Lillan snart börjar löpa så att vi får ta nya tag.  Hennes bästis Duva, en goldentjej, har precis börjat löpa så i bästa fall drar hon Lillan med sig, så att vi snart får åka till Danmak och para henne i stället.


Av Margareta Dahl - 7 februari 2013 12:05

Tyvärr - natten blev lugn, d v s inga valpar.  Hilda sov hela natten och ville inte gå ut förrän kl 6 i morse.  Så jag börjar nästan ge upp hoppet.

Ända ljusglimten är att hon inte har någon vidare aptit och så brukar det ju vara när det drar ihop sig.  Men hon är fortfarande väldigt pigg och glad, så det är ju skönt i alla fall.

Tempen ligger fortfarande still på 37,7.  Nästan så jag börjar tvivla på termometern.

Men i morgon kl 9.30 blir det sanningens minut hos veterinären. 

Av Margareta Dahl - 6 februari 2013 17:16

Den här gången verkar Hilda ta god tid på sig.  Inga valpar verkar vara på gång.  Hon är hur pigg och busig som helst - springer och busar i snön med Lillan och tycker livet är toppen.

Ett litet tecken trots allt är i alla fall att hon inte åt upp sin mat i kväll.

Så kanske, kanske händer det nå´t i natt...

För säkerhets skull har jag varit i kontakt med veterinären och frågat honom till råds och han tycker jag kan ha is i magen och avvakta ett eller två dygn till.  Men på fredag förmiddag har vi en tid för ultraljud så får vi se om den behövs eller om det har löst sig av sig självt till dess.

Fortsätter att kolla tempen för att se om den är på väg ner.  Än så länge ligger den stadigt runt 37,7.

Så det är bara att hoppas och hålla tummarna för att allt ska gå bra!


Av Margareta Dahl - 5 februari 2013 11:00


Inga valpar än!  Men jag är inte orolig för idag är det dag 63 om man räknar från sista parningsdagen.  Och så pigg och glad som Hilda är verkar det absolut inte vara någon fara på taket.  Igår gick vi en halvlång promenad tillsammans med husse och Duva och alla tre hundarna for runt som tosingar i snön.

Idag snöar det för fullt och naturen har åter klätt sig i vinterskrud.

     

Men Hildas temp ligger fortfarande stadigt runt 37,7 så någon valpning inom de närmaste timmarna verkar det inte bli. 

Kanske i natt?

Fortsätter att tempa henne och ser fram emot att det äntligen skall bära sta!

Rund om magen är hon i alla fall - skall bli så spännande att se hur många som döjer sig där inne.

 

 

Hilda gillar snövädret!  Svalkande och skönt, tycker hon.

Av Margareta Dahl - 3 februari 2013 14:30

Tiden är ute - eller rättare sagt inne - för Hilda att valpa men ännu visar hon inga tecken på att det är dags. 

Hon är hur pigg och alert som helst och idag på skogspromenaden satte hon iväg efter ett par rådjur.  Lillan, som inte är så jaktintresserad, brydde sig inte till en början men det är klart att när Hilda satte iväg då var hon ju inte sen att följa efter.  Som tur var satt stoppsignalen där och när Lillan stannade, stannade också Hilda och sedan kom de tillbaka lika snabbt för att få sina godisar.

Knappt hade de fått "hopp och lek"-kommando förrän vår grannfru kom gående med sin nya jaktlabbetik på 2 år.  Familjens äldre tik fick sluta sina dagar före jul sedan hon fått en hjärntumör och matte tyckte inte hon orkade med en valp utan hade hittat en trevlig omplaceringstik.  Den lilla svarta tiken blev först lite rädd för mina brunisar men det tog inte lång stund förrän hon och Hilda busade för fullt.

Så tyngre och tröttare än så är inte Hilda!  Få se hur länge det dröjer?

Av Margareta Dahl - 2 februari 2013 10:32

Det var mer än ett halvår sedan jag sist skrev på min blogg men nu börjar det hända saker på valpfronten igen, så då tänkte jag försöka komma igång och skriva lite då och då och berätta om vad som händer "i valplådan".

Men först en kort resumé av vad som hänt se´n sist:

Maj 2012

Det var då Christer och jag började våra härliga cykelturer och även var ute på Mälaren en del.  Och badsäsongen började!  Uppfriskande!

            

Bl a cyklade vi på pingstaftonen till Stora Hammarens naturreservat där vi vandrade i urskogen och hade en underbar pick-nick i vårsolen!  Och däremellan tog vi härliga turer på Mälaren!


Juni

Månaden inleddes med anlagsprov för Liza, som hon klarade galant.

   

Gustaf med mamma Gun och Johannes med pappa Mats och lillasyster Stella


Gustaf och Johannes tog studenten den 8/6 och dagen därpå, på min födelsedag, gjorde Christer och jag en härlig tur på Göta Kanal.

     

Underbart väder när vi åkte på Göta Kanal på min födelsedag


Min syster Gun fyllde 60 år och den dagen tillbringade vi på Hasseludden Yasuragi med härliga bad, yoga, klangterapi och andra avslappningsövningar.

 

Hela gänget på Hasseludden


I slutet av månaden flyttade Alma till sin nya familj i Dalarna. Men dessförinnan firade vi en härlig Midsommar på Sickelsjö.

 

 

Grillat och jordgubbstårta på Midsommar aftonen - med sill, potatis och gräddfil före förstås!


Juli

Det här var månaden som jag mest tillbringade i sängen. 

Den 1 juli hade LRK Sörmland sin sommarutställning i Malmköping.  Dagarna innan började jag känna mig dålig men kunde inte riktigt sätta fingret på var felet låg så jag åkte iväg till utställningen med alla grejer.  Men allt eftersom dagen gick blev jag sämre och sämre och när jag kom hem (hur jag nu lyckades med det -för jag vinglade fram på vägen med bilen) visade det sig att febern låg på över 40 grader.

Sedan följde en lång rad med läkarbesök och penicillinkurer utan att jag varken blev bättre eller man kom underfund med vad som drabbat mig.  Månaden gick och inte förrän i början av augusti visade proverna att det var Tularemi (harpest) jag fått.  Så sjuk har jag inte varit sedan jag var barn och hade mässlingen.

Augusti

Efter den långa sjukdomsperioden kom vår Västkustvecka som en underbar och stärkande avkoppling.  Vackert väder med sol och härliga bad hela veckan - denna regniga sommar!  Verkligen välbehövligt för både kropp och själ!

     

     

Vår stuga låg precis vid en havsvik med egen badstrand och en underbar utsikt.  Vi badade flera gånger om dagen och satt ute på altanen och åt och drack gott!  En tur till Havets Hus i Lysekil hann vi också med.


När vi kom hem från Västkusten packade vi bara om och styrde norrut mot Ångrobodarna i Jämtland för skogsfågeljakt och lite sightseing.

       

     

En dag åkte vi till Oviksfjället för att gå upp på toppen och titta på den vidunderliga utsikten.  Men mina krafter tröt och jag orkade aldrig så långt.  I stället rastade vi i kanten av en hjortronmyr och stannade på tillbakavägen till Ångron vid en välbevarad fäbodvall.

Dagen därpå åkte vi till Åre och sedan vidare till Tännforsen - vilken mäktig syn - vattenmassorna bara vällde fram och man blev till slut alldeles yr i huvudet!  På kvällen var det en riktig kräftmåne över Ångron.


Härliga promenader i svampskogen och ett och annat uppfriskande bad i Nannberga hann vi förstås också med.

 

Roligt att plocka men inte fullt så roligt att rensa och ta reda på alla svamparna!


September

Den 7:e flyttade Liza till Eva utanför Örebro.  Snyft - jag saknar Liza väldigt mycket men inser att hon har det väldigt bra nu med en egen matte.

SSRK Bergslagens utställning i Dingtuna genomfördes som vanligt i september och Gustaf och Johannes blev 19 år.

 

I BIS-ringen - domare Agneta Cardell


Sedan inledde vi några spännande kvällar: med hjortspaning!  Hjortarna brölade och hindarna samlades i en stor flock alldeles i kanten av fältet där vi satt under en stor ek.  Imponerande att se de stora hornkronorna!

  

                          

Christers födelsedag firade vi med en härlig kryssning till Helsingfors.

Oktober

Då träffades vi 6 gamla skolkamrater, som hållt ihop sedan 60-talet, i Stockholm för ett besök på Fotografiska Museet.  Så roligt att ses igen!

Den 13/10 åkte vi till Hamar med Lillan för utställning.  Det blev succé: hon blev 2:a i BT-klassen, fick norskt certifikat och blev norsk utställningschampion!  Så på två utställningar tog hon två championat: i april i Forshaga det svenska och i oktober i Hamar det norska.   

Full fart i ringen med Lillan först och Mementos Kelly (BIR) bakefter


I oktober började också förberedelserna inför Hildas valpkull med ögonlysning och avmaskning.  Allt OK med ögonen.

Barbro och jag var i Mjölby med våra hundar och ställde ut: 4 hundar hade vi med - 4 hundar fick Excellent. 

November

Ganska lugn månad.  Den 16/11 började Hilda löpa och veckan därpå hade Christer och jag ett par sköna dagar på Dalecarlia i Tällberg.

Lillan och jag besökte också Liza och Eva i Garphyttan.

Och jag skrotade min gamla Mondeo och gick över till att köra en Ford Focus i stället!  Känns lyxigt!

Veterinärbesök med Hilda inför parningen med progesteronprov och utstryk, som visade att det var dags att para inom 3-4 dygn.

December

Söndagen den 2/12 styrde jag söderut till Sjöbygårdens Kennel, där Hilda fick träffa sin "tillkommande".  Det blev kärlek vid första ögonkastet och TomTom och Hilda träffades ytterligare två gånger innan det var dags att köra hem snabbt, innan höstens värsta oväder bröt ut.

Även Hildas kullbror Björne skulle träffa en tjej senare i månaden och blev ögonlyst innan det var dags för parning strax före jul.

Före jul hann Lillan och jag också med att ställa ut på Stora Stockholm (eller Stockholms Hundmässa som det heter nu för tiden).  Lillan fick Excellent och blev placerad 3:a i championkonkurrensen av domaren Mark Rawlinson.  Inget CK den här gången - bara andra gången i Lillans karriär som hon inte fått CK!  Excellent alla gånger förstås!

Under julhelgen inleddes en ny tradition (hoppas jag) - jag tillbringade julaftonen tillsammans med Christer och hans söner och deras familjer.  Min bror Mats och hans familj, som jag firat jul tillsammans med i många, många år, kom i stället på kalkonmiddag i Sickelsjö på annandagen.

Nyårsaftonen tillbringade Christer och jag i Kvicksund i lugn och ro med en härlig middag.

Och så blev det 2013...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se