Inte har jag hunnit läsa in mig på min nya kamera än men som tur är finns det vänliga valpköpare som försett mig med bilder, som de tog när de var här på besök i lördags.

Här kommer först flickorna:

Donna                   Dolly                     
Dagny

Flickorna är ganska lätta att skilja åt när man ser dem i valplådan, för de är så olika stora.  Dolly är störst av alla valparna.  Hon är mycket lugn och cool och är lätt att mata, bara äter lugnt ur flaskan tills den är tom.  Dolly är dessutom lite ljusare än de andra två.

Donna är minst och Dagny lite mitt emellan.  Men de här två damerna har temperament.  När de skall äta så är det nästan lögn att få dem att börja snutta på flaskan, trots att de är så hungriga att de bara gnyr.  Och rivs!  De kloar hela tiden så man blir helt sönderriven på händerna.  När de så till slut tar nappen har de så bråttom och suger så hårt att nappen bara trycks ihop och så kommer det ingen välling och då blir de ändå surare.  Men när de väl blivit mätta och belåtna då är båda så lugna och keliga som helst och kan sitta kvar i knät och gosa en lång stund.

Och här har vi pojkarna:

Douglas                           Domingo                 Dexter

   Dennis                 Dante                        Foto: Päivi Achrelius

Pojkarna har lite jämnare humör och de är väldigt snälla att hantera.  Dante och Dexter kan vara lite kinkiga när de skall börja äta.  De vill inte gärna ta nappen och när de väl börjar äta går det lika våldsamt till som när Dagny och Donna äter - nappen trycks ihop och de får ingen mat.  Så det tar alltid extra lång tid att mata de här två.  Dennis är en liten ängel - han bara tar nappen och suger tills flaskan är tom.  Så snäll och lugn.  Domingo och minstingen Douglas tar lite längre tid på sig men krånglar inte alls lika mycket som de besvärliga tjejerna.

Det är så fascinerande att de redan är sådana personligheter.

De är så gulliga nu för de har börjat busa lite med varandra.  De försöker brottas men lika ofta står de på näsan.  När man kommer fram till valplådan kommer alla skuttande och skriker för då tror de genast att det är mat på gång.  Dolly och Domingo, som är störst, klarar av att ställa sig upp på bakbenen med framtassarna på kanten av valplådan.  Så snart är det nog dags att sätta i en planka till annars är det risk att de hoppar ut ur lådan.

Idag har de fått äta själva ur valpbaren.  Det gick riktigt bra när det var torrfoder som jag blötlagt ordentligt och sedan mixat.  Något kladdigare var det senare på dagen när de fick prova att äta välling ur valpbaren.  Plask i plurret och magplask var ungefär vad de sysslade med.  Så mycket i magen fick de nog inte.  Däremot var alla valparna helt våta och kladdiga så stora de var.  Så det blev att ta fram stora handduken och därefter nappflaskan i alla fall.  Så det får nog vänta ett tag innan vi gör ett nytt försök med välling.

Nu hör jag att de tycker det är dags för kvällsmålet - det blir uppblött torrfoder men den här gången tänkte jag själv stå för matandet.  Tar förstås längre tid men då vet jag att alla får i sig vad de behöver.