Idag har min gode vän Håkan varit här och hjälpt mig "möblera om" så att valplådan får plats i vardagsrummet och dessutom skruvat ihop den.  Så i kväll flyttar jag och Ida "ihop".  Nu skall Ida ha lugn och ro fram till valpningen och inte behöva trängas med de andra hundarna - åtminstone inte nattetid.

Och jag flyttar in i bäddsoffan i vardagsrummet igen.  Fast nu är det en annan bäddsoffa (den gamla har blivit hundbädd i mitt arbetsrum) och jag hoppas att den kommer att vara lite bekvämare än den gamla.

Några som redan gjort sig hemmastadda i soffan är tyvärr mössen!  Massor av små visitkort under dynorna och bakom ryggkuddarna ett upplag av ekollon att smaska på under vintern.  Det är nästan så man får dåligt samvete när jag slängde ollonen.  För tänk vilket slit de har haft för att få dem ända dit in.

Men jag föredrar förstås att slippa dela säng med mössen.

En som kommer att bli väldigt sur för att hon inte får vara med i min säng är ju Maja.  Ju äldre hon blir, desto mer mattebunden blir hon.  Så fort hon inte ser mig eller vet var jag är sätter hon igång att skälla.  Hon börjar faktiskt vara en riktigt grinig gammal tant som skall klappas och matas med godbitar hela tiden, om hon får bestämma.  Annars skäller och gnäller hon...

Ida är fortfarande pigg och alert och verkar må väldigt bra. Hon äter med god aptit - tre mål om dagen nu - men hon rör sig förstås inte lika lätt längre.  På sätt och vis ganska skönt för nu klarar hon inte av att hoppa över stängslet och ge sig ut på vift längre. 

Magen växer och växer och juvret börjar vara stort.  Kusin Gittan skall fixa till en täckjacka så att Ida kan ha den på sig när vi går ut om det blir kallt igen, så att det inte blir som förra vintern när hon fick frostskador på juvren och inte kunde ge valparna mat längre.

Det blir ju väldigt spännande att se hur många små pepparkakor som föds.  Pappan Crispo har haft 3 kullar hittills och i snitt har det varit 10 valpar i varje kull.  Så det finns nog förutsättningar för att det skall bli ganska många.  För säkerhets skull kommer Ida att röntgas på tisdag i nästa vecka, så att jag vet hur många som "skall komma ut".  Eftersom hennes valpningar brukar vara långdragna kan det vara skönt att veta att nu har alla kommit.

Sedan hur många tikar resp hanhundar det blir, det återstår ju att se.  Jag hoppas ju förstås på många tikar.  Glädjande nog har 15 av Crispos 30 valpar hittills varit tikar (och lika många hanar då, förstås).  När jag gick igenom de kullar av bruna valpar som fötts under 2009 var en stor majoritet hanar.  Kan könet vara färgbundet, som för röda katter till exempel?

Ja, om ca en och en halv vecka vet vi!