Oj, vad tiden går.  Idag är valparna en vecka gamla och det har hänt en hel del på den här veckan.

För det första har de förstås vuxit och blivit mycket större.  De har mer än fördubblat sin vikt och de ligger nu på en vikt av ca 1 kg var.

De börjar kunna resa upp framkroppen och balansera på frambenen medan det kommer att ta ytterligare någon vecka innan bakbenen också bär. 

Störst förändring rent utseendemässigt ser man på de gula valparna - trampdynorna är nu svarta och det börjar vara ett mörkt parti runt nosen, där det förut var grisskärt.

Alma ligger inte längre hos valparna hela tiden utan går ur valplådan och lägger sig på golvet, när hon tycker det blir för varmt.  Hon har en glupande aptit och får mat fyra gånger per dag men verkar aldrig bli mätt.  Undra på det när man skall föda sju små tjockisar!  Hon dricker massor av vatten och måste ut ungefär varannan timme, också ett par gånger varje natt.

Så nå´n mer sammanhängande sömn för min del är det inte tal om.  Men det gör inget, för det är så roligt att studera de små liven.  Man kan sitta bredvid valplådan hur länge som helst och bara titta.  Allt annat får vänta...

En fördel med att bo i vardagsrummet är att jag kunde titta på Vasaloppsstarten i sängen.  Skönt!

Det är en kall morgon men ser ut att bli en fin dag, så nu är det bara att klä på sig och ge sig ut i skogen med de fem som kan följa med.

Alma får tyvärr vackert stanna hemma.