Trots kraftig blåst har det varit helt underbart de senaste dagarna.  Och det ena vårtecknat efter det andra börjar visa sig.

Nu har både sångsvanar, gäss, tranor, lärkor och tofsvipor kommit och det är ett vådligt liv ute på fälten. I träd och buskar hörs bofink, taltrast, rödvingetrast och koltrast.

Tranorna har kommit liksom sångsvan, tofsvipa och lärka!

Räv och rådjur ser vi också dagligen på våra hundpromenader.

Hundarna badar i alla diken och vattenpölar och tycker det är väldigt mysigt.  Ester "apporterar" allt från pinnar till näckrosrötter.

Även blommorna börjar vakna till liv.  Än så länge är det bara blåsippan som blommar men knoppar av löjtnantshjärta och påskliljor börjar titta fram.

För att inte tala om lövträden: speciellt al och hassel är översållade av långa, långa hängen och björkarna ligger inte långt efter - till förtret för alla allergiker.

Stackars Christer lider svårt av hösnuva just nu trots kraftig medicinering.  

Óch snart kan man sitta ute och fika!

Nu börjar valparnas nya liv - de har fått ögon och börjar höra när man pratar med dem.  Och de börjar också vara medvetna om omgivningen och om varandra. 

Speciellt har de börjat förknippa inte bara mamma utan också mig med mat.  De blir väldigt ivriga när man tar upp dem och börjar snosa runt efter maten.  Men alla vill inte ha nappflaska - ungefär hälften äter så att de håller på att storkna, några snuttar lite grand och ett par vägrar totalt att ta nappen.  Så de är redan små personligheter.

De väger nu mellan 1180 och 1500 g.  Störst är fortfarande Focus och minst Frasse.

De har också börjat kissa och bajsa helt på egen hand utan hjälp av mamma.  Bra förstås för Hilda men det gör också att det blir lite mer att hålla efter i valplådan.  Så nu har jag lagt plastad frotté mellan madrassen i botten och täcket de ligger på.  Allt för att inte behöva tvätta allt varje dag.

Mätta och belåtna!