Treveckorsdagen är en märkesdag för valparna.  Då händer en massa saker. 

Första avmaskningen är avklarad, de har fått smaka köttfärs och torrfoder och dessutom provat att äta själva.

Avmaskningen gjorde vi idag med Banminth sedan jag vägt hela bandet.  Alla ökar förstås i vikt men det börjar synas skillnad på dem som äter välling i flaska och på dem som vägrar.  De som fått tillskott har ökat procentuellt mer. Men alla är jättepigga och kilar runt i lådan, försöker skälla och brottas lite med varandra. 

Efter avmaskningsmedlet fick de lite köttfärs uppblött i grädde som "plåster på såren".  Det är inga som helst svårigheter att få dem att äta såna delikatesser.  Mamma Hilda "hjälpte till", d v s hon försökte sno åt sig så mycket som möjligt av alla smulor som valparna tappade med den påföljden att när vi var klara hade vi köttfärs överallt, både hundarna och jag.

Ester "hjälpte också till" genom att tvätta valparna när de kom tillbaka ner i valplådan.  Den enda som förhöll sig lugn var Lillan som låg på sängen och tittade på oss och såg ut att tänka "Vad håller ni på med egentligen?"

Ester tvättade valparna fria från köttfärsrester efter avmaskningen

Matvägrarna har också fått pröva på att äta välling ur hundskål i stället för nappflaska men inte smakade det så mycket bättre för det!  En och annan liten slick så var de nöjda.

Men det var ganska roligt att få kila runt ute på golvet och slippa valplådan medan matte städade i den.  Fast vissa tyckte allt det var ganska läskigt och kröp upp i Bia-bädden till mamma.

Större succé var det med torrfoder.  Det fick ligga i blöt över natten så att det var helt mjukt och sedan hällde jag lite ljummet vatten på så att det var varmt och gott.  Det åt alla med god aptit, d v s jag matade dem med en kula i taget.  Vissa ville aldrig sluta utan blev jättesura när de inte fick mer.  Men jag vågade ju inte ge för mycket så där första gången med risk för att de skulle få magknip.

Det har blivit ett ofrivilligt uppehåll i bloggandet några dagar - blåsten har ställt till det.  Jag har varken haft telefon eller internetuppkoppling sedan i lördags men nu funkar det som tur är igen. 

Sån´t är livet på landet!