I natt blev jag riktigt orolig.  Alma hässjade och stönade och visade tydligt att hon hade riktigt ont.

Jag vaknade tjugo över tre av att Alma lät konstigt.  Det lät nästan som om det var valpning på gång.  Hon var väldigt orolig, flämtade och flåsade och smågnydde och tittade sig mot magen.  Jag hade precis läst om alla problem som kan uppstå vid valpningen, om för tidig födsel av döda valpar o s v, så det kändes lite kymigt.

Alma fick ligga i min säng och jag klappade och tröstade och masserade lite lätt på magen och efter ungefär en timme verkade det släppa och hon lade sig ner på golvet och sov.  Skönt!

För det är ju en vecka kvar...

Däremot var det inte lika lugnt på övervåningen i natt  så nu skall jag upp och röja.